Artiklar av Hans Olsson

Artiklar av Hans Olsson

     



 


LIVETS SÖMNGÅNG


Dröm

I den amerikanska humortidningen Funny Times (febr. 03, 1999) finns en teckning där en fisk kravlar upp på land och utvecklas till amfibie, sedan dinosaurie, däggdjur, apa och slutligen människa. I alla stadierna finns tankebubblan "eat, survive, reproduce" (äta, överleva, fortplanta). Psalm 297 "Härlig är jorden" konstaterar att "släkten följa släktens gång" och i österländska reinkarnationsläror talas det om tusen och åter tusen återfödelser. Vi kan alltså konstatera att livets gång är lång och består av ständiga upprepningar. Filosofen George Gurdjieff beskriver människorna som sömngångare, automatiserade, omedvetna och robotlika. Pskologen C.G. Jung säger att "vi drömmer" och många andra auktoriteter, inte minst inom österländsk filosofi har sedan årtusenden konstaterat detta vårt drömlika beteende.


För att läsa hela artikeln klicka på länken



Litteraturförteckning till artikeln Livets sömngång





LIVETS GONG


I artikeln Livets sömngång (efter ett föredrag på Sommarsamlingen 2018) refererade jag till den urgamla visdomens beskrivning av människans andliga "sömnsjuka". En gong, eller gong-gong, som vi ofta säger, är ett heligt instrument i österlandet med en både fysiskt och andligt uppväckande effekt. Vi skall nu ta upp några uppvakningsmetoder från historia och nutid.


För att läsa hela artikeln klicka på länken



Litteraturförteckning till artikeln Livets gong




SHANKARA OCH VISDOMENS KRONJUVEL



I Den Hemliga Läran betecknar H P Blavatsky Shankara som den störste av alla invigda i historisk tid och den främste uttolkaren av den brahmanska esoteriken: ”Må vi läsa och begrunda de höga läror, som av Shankaracharya förkunnades ifråga om själen och anden…” Teosofen och sanskritöversättaren Charles Johnston såg Upanishaderna, Buddha och Shankara som de tre stora ljusen i den indiska visdomen. Religionsforskaren och indologen Helmuth von Glasenapp framhåller att ingen av Indiens visa män vunnit så allmän ryktbarhet som Shankara. Vår svenske religionsprofessor Antoon Geels säger att Shankara utan överdrift är en av hinduismens viktigaste filosofer med  påverkan ända in i vår tid och Deutsch och Dalvi anser Shankara vara en av de största i filosofins historia överhuvudtaget.


För att läsa hela artikeln klicka på länken




TIDEN, RUMMET OCH MEDVETANDET


I Tidlös Visdom nr 1/2016 presenterades boken Biocentrism, skriven av den berömde stamcellsforskaren Robert Lanza och astronomen Bob Berman. Artikeln kan även läsas på Teosofiska Samfundets hemsida www.teosofiskasamfundet.se.  Författarnas teori fördjupas nu i deras i dagarna utkomna nya bok Beyond Biocentrism – Rethinking Time, Space, Consciousness, and the Illusion of Death (Bortom Biocentrism – Ny syn på tid, rum, medvetande och den illusoriska döden). Vi skall här titta på sambandet mellan biocentrismen, indisk filosofi och teosofin.


För att läsa hela artikeln klicka på länken





VAD ÄR TANKAR?


Neurologer har räknat ut att vi tänker uppemot tiotusen tankar per dag, men vi tänker kanske inte så ofta på vilken gåta tankarna är. Hjärnkirurger har inte hittat någon tanke i hjärnan. Filosofer har grubblat över fenomenet och Descartes använde tankarna som ett bevis på att han existerade: Cogito ergo sum, jag tänker, alltså existerar jag. I gammal österländsk visdom är ämnet centralt liksom i teosofin. Redan 1901 gav teosofen Annie Besant ut boken Thought Power. Vi skall här göra en liten överblick över tänkandet kring tankarna och börjar med neuropsykologins område för att gå vidare till transpersonell psykologi och parapsykologi och slutligen komma fram till ämnets behandling inom teosofin.


För att läsa hela artikeln klicka på länken





UPANISHADERNA


Det är inte utan skäl som västerländska sökare ofta vänt sig till indisk filosofi. Österlandet har en omfattande potential av skrifter kring existentiella frågor som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Till de främsta räknas Upanishaderna, cirka 200 skrifter författade under perioden 800 f.v.t till 500 e.v.t. Innan vi studerar dessa närmare skall vi placera in Upanishaderna i den indiska religions- och filosofihistorien.


För att läsa hela artikeln klicka på länken



 

                                                                LIVET 2.0


 

Evolutionen tar i dessa tider det kanske största steget i människans historia. Tidigare steg var jordbrukssamhället, skriftspråket, tryckeritekniken och industrialismen. Så kom datorerna och nu artificiell intelligens, robotik och rymdfart. Under årtusenden styrde generna evolutionen, men nu har memer tagit över. ”Mem” står för tankar, minne och kreativitet. Intelligensen har sedan begynnelsen konstruerat hjälpmedel till kroppen från rakknivar av flinta till batteridrivna rakapparater, glasögon, hörapparater, pacemakers, mediciner till genteknikens CRISPR-sax. I Dan Browns senaste bok Begynnelse säger Edmond: ”Om ni inte tror att människan och tekniken kommer att smälta samman, så se er omkring… Människan håller på att utvecklas till något annat.” Bland vetenskapsmän och filosofer talas det om att vi gått in i ett posthumanistiskt skede.



                                                           För att läsa hela artikeln klicka på länken


                                                         Litteraturförteckning till artikeln LIVET 2.0





                                                                               ORD

 

Begreppssymboler uttryckta först som ljud och sedan också i form av skriftspråk har revolutionerat människans utveckling. Talspråket antas ha tagit form för cirka två miljoner år sedan. Skriftspråket gav möjlighet att lagra och vidareföra information genom kilskrift och hieroglyfer, tryckteknik, it-teknik och nu senast internet.

 

INFORMATION OCH EXFORMATION

Ordens funktion är att överföra information från en sändare till en mottagare. Störningar av språkligt eller tekniskt slag kan då skapa ett ”brus” som förvränger budskapet. Försök t ex att finna tre olika betydelser i denna mening: Män får lättare förkylning än kvinnor. Informationen kan ibland bli så omfattande att den dränker budskapet. Därför måste ofta en mängd information exformeras, kastas bort, för att göra informationen sägbar. Paradoxalt kan lite information skapa mycket information. Förutsättningen är dock att mottagaren innehar en mängd tidigare information, som sändaren kan hänvisa till. Bara det enkla ordet ”teosofi” triggar igång mängder av associationer och minnen hos en gammal teosof, men är bara ett tomt ord för den i ämnet oinvigde. Enligt Guinness rekordbok ägde världens kortaste brevväxling rum 1862, då Victor Hugo hade rest på semester strax efter utgivningen av hans roman Les Misérables. Hugo var ivrig att få veta hur det mottagits och skrev till förläggaren. Brevet löd: ”?”. Förläggaren svarade: ”!”.


                                                          För att läsa hela artikeln klicka på länken


                                 Litteraturförteckning till artikeln ORD




AKASHA – UNIVERSUMS MATRIX?


 

Science fiction-filmen Matrix blev mycket populär efter premiären år 1999. Den kom också att bli en symbol för filosofiska funderingar som låg i tiden om att universum kunde vara ett informationsfält, ett gigantiskt dataminne, en matrix. Om filmen gjorts i Indien hade den kanske istället fått titeln Akasha. Den teosofiske pionjären A P Sinnet säger i sin bok Esoterisk Buddhism från år 1885 att buddhismen betraktar Akasha som ett allomfattande medvetandearkiv tillgängligt för avläsning. I boken Transactions of the Blavatsky Lodge uttalar H P Blavatsky att det gamla österländska begreppet Akasha står för ”den odifferentierade och abstrakta Rymden…det primära medvetandefältet…eller det eviga, gudomliga medvetandet”. I Den Hemliga Läran säger hon att Akasha är ”the Matrix of the Universe”.


För att läsa hela artikeln klicka på länken


Litteraturförteckning till artikeln AKASHA - UNIVERSUMS MATRIX?






C.G. JUNG OCH TEOSOFIN


 

Ordet gnostiker är grekiska och betyder ”en som har insikt och vishet”. Religionshistoriskt omfattar gnosticismen esoteriska läror, som förekommit i alla religioner och som visar på vägar till transcendens, insikt om verklighetens natur. Mest kända är den esoteriska hinduismen och buddhismen, den kristna gnosticismen och kabbalans judiska mystik. Dessa visdomstraditioner blomstrade under antiken och renässansen, men fick ett uppsving med H P Blavatsky och senare också psykologen C G Jung. Båda har fått stor betydelse under 1900-talet, Blavatsky genom sitt verk Den hemliga läran och den teosofiska världsrörelse hon skapade och C G Jung genom sin djuppsykologi. H P Blavatsky refererar flitigt till gnosticismen. Det gör också Jung, som framhåller den gnostiska karaktären hos teosofin, även om han hade en ambivalent inställning till Blavatsky.


För att läsa hela artikeln klicka på länken


Litteraturförteckning till artikeln C.G. JUNG OCH TEOSOFIN



BIOCENTRISM - EN NY TEORI OM UNIVERSUM


Två internationellt ledande vetenskapsmän, Robert Lanza och Bob Berman, gav år 2009 ut en bok med titeln Biocentrism. Den presenterade ett radikalt nytänkande om verklighetens natur, som för kännare av österländsk filosofi verkar bekant. Författarna har dock ingen anknytning till religion eller filosofi utan utgår ifrån kvantfysikens, kosmologins och biologins forskningsresultat.


Robert Lanza är professor i medicin och bedriver banbrytande stamcellsforskning. Han har fått en rad utmärkelser för sitt arbete och betraktas som en av världens mest respekterade forskare, en biologins Einstein, som US News& World Report benämner honom. TimeMagazin räknade år 2014 Lanza som en av världens 100 mest inflytelserika personer. Medförfattaren Bob Berman är en ledande astronom och en av världens  mest kända och lästa författare inom sitt område.


För att läsa hela artikeln klicka på länken







HUR VERKLIG ÄR VERKLIGHETEN?

Del I


 

Vår verklighetsbild har under de senaste hundra åren genomgått en omvälvande förändring. Einsteins relativitetsteori, kvantfysiken, den moderna kosmologin, medvetandeforskningen och artificiell intelligens är några av de främsta faktorerna bakom den allt snabbare fortgående utvecklingen. Den materiella och mekaniska värld vi växte upp i förefaller nu alltmer esoterisk och drömlik till sin karaktär. Men i allt det nya kan vi i ett teosofiskt perspektiv upptäcka att mycket i de modeller av verkligheten som nu tar form känns igen från urgamla, arketypiska tankemönster.



För att läsa hela artikeln klicka på länken







HUR VERKLIG ÄR VERKLIGHETEN?

Del 2


 

Ända sedan antiken har två filosofier präglat synen på världen, den ena representerad av Platon och den andra av Aristoteles. Platon står för idealismen, som anser att anden eller medvetandet är det primära och att världen, verkligheten är en produkt av detta medvetande. Aristoteles representerar materialismen och dess tro att världen bara består av materia och existerar oberoende av medvetandet, som även det är en produkt av materien. Religionen som del av idealismen präglade det allmänna tänkandet fram emot 1800-talet, då materialismen blev det gällande paradigmet inom den blomstrande naturvetenskapen, medan idealismen kom att prägla filosofin fram till slutet av 1800-talet och vi skall nu följa dess viktigaste strömningar.



                                                                      För att läsa hela artikeln klicka på länken 






HUR VERKLIG ÄR VERKLIGHETEN?

Del 3


 

Den indiska världsåskådningen

De flesta människor har under historiens lopp varit alltför upptagna av vardagens angelägenheter för att få tid att reflektera över verklighetens natur. Detta kom istället att bli ett ämne för religionerna, filosofin och senare också vetenskapen. De indiska filosoferna var pionjärer och nog de mest djupsinniga. Även om Indien haft materialistiskt inriktade tänkare även i gamla tider så domineras den indiska filosofin av idealismen, som hävdar att materien är sekundär eller overklig och att det vi uppfattar som verkligheten är en vrångbild, maya, eller rent av bara föreställningar i vårt sinne. Gaudapada, som var tongivande för den mest omfattande av de indiska filosofierna, vedanta, anser att verkligheten finns i vårt sinne och inte har någon självständig existens. Detta kallas subjektiv idealism till skillnad från objektiv idealism, där världen betraktas som existerande men är av en illusorisk natur. Den subjektive idealisten Gaudapada fastslår följaktligen att ingenting är skapat eller fött och inget förändras. Endast det permanenta, eviga och oföränderliga är verkligt.



För att läsa hela artikeln klicka på länken





HUR VERKLIG ÄR VERKLIGHETEN?

Del 4


 

Ontologi är ett filosofiskt begrepp som betyder ”läran om det varande”, alltså verkligheten. Allt i livet står och faller med vår verklighetsuppfattning. Synen på verkligheten är sedan antiken uppdelad i materialismen och idealismen, där den senare betraktar anden eller medvetandet som primärt. Vi skall nu undersöka om det finns ett samband mellan de äldsta och de nyaste synsätten på verkligheten.


För att läsa hela artikeln klicka på länken



Litteraturförteckning till artikelserien Hur verklig är verkligheten?




HUR LEVER MAN I NUET?

 

 

Vi hör ofta uppmaningen att leva i nuet och man kan undra varför vi ska göra det. Många av Indiens gamla vismän, liksom en del nutida filosofer och även fysiker, påstår att bara nuet finns. Må så vara med det. Vad vi i alla fall med säkerhet vet är att det är hälsofrämjande att vara i ”nuet”. Nuet skall då inte uppfattas som just den här sekunden eller minuten utan snarare som en fristad mellan oro för framtiden och grubbel och grämelse över det förgångna. Istället för att gräva ner oss i ett förflutet, som vi ändå inte kan ändra, bör vi vila i nuet och formulera positiva och realistiska mål, som kan leda till att vi mår bättre och fungerar bättre. Ett sådant levnadssätt har också visat sig leda till djupare insikter och visdom.



För att läsa hela artikeln klicka på länken



Litteraturförteckning till artikeln Hur lever man i nuet?