När vi ser oss omkring i världen, så kan vi se vi att det finns olika slags problem överallt: ekonomiska kriser, samhällskriser och terrorism; rika människor blir rikare och fattiga blir fattigare. I början av detta år läste jag i tidningen att Amerika har 20 % flera miljardärer nu än året innan. Det visar brist på moral och etik. Man samlar bara åt sig själv, utan hänsyn till andra. Girigheten och egoismen ökar i samhäller och i de politiska partierna, man tänker bara på sig själv eller partiets bästa, inte på hela samhällets bästa. Detta är problem som människorna själva har skapat.

Allt elände som finns i världen har vi själva skapat. Detta visar en brist på moral och etik. Som vi vet så påverkar allting oss alla, alla är vi beroende av varandra. Hur vi lever påverkar även andra – men vet vi det eller inte?

     

Vi kan lösa alla problem

Vi kan inte leva ett isolerat liv. Eftersom vi själva har skapat alla problem, kan vi också själva lösa alla kriser och elände om vi bara har vilja, mera moral och etik och börjar leva ett etiskt liv. Vi kan inte vara kärleksfulla och medkännande om vi inte blir medvetna om vårt eget handlande, tänkande och kännande.

Vi misstolkar verkligheten, vi ser den inte och förstår den inte, och det skapar problem för oss själva och även för andra. Vi betraktar händelser eller upplevelser ur vissa synvinklar och uppfattar dessa som en helhetsbild av verkligheten men vi ser inte HELA verkligheten. Detta leder till ett smalt perspektiv och sedan till falska förväntningar och en falsk bild av verkligheten. Det är individens uppfattning av situationen, snarare än verkligheten som är problemet.  Man erkänner som verkligt endast det som är rationellt begripligt och allmänt erfaret. 

 

Naturvetenskapen har makt och vilja att beskriva hela verkligheten och uppfattar sig själv som det högsta värdet. Det är ett slags våldsmentalitet gentemot andra värden. Det är naturvetenskapen som hindrar oss att se andra värden än dem som naturvetenskapen accepterar. Den ser inte HELA verkligheten. Det är en sak för sig att vara förnuftig, en annan att vara vis.

                                                                                                   

Det beror mycket på naturvetenskapens syn att vi i stor utsträckning har förlorat förmågan att urskilja INRE VÄRDEN. Men om vi lyssnar till vår intuition, eller hjärtats känsla, så kan vi uppfatta tillvarons inre sammanhang och erkänna existensen av de inre värdena: Det sanna, Det goda, Det sköna och Etiken.

När vi börjar granska själva verkligheten blir vi snabbt medvetna om dess oändliga komplexitet och börjar inse att våra invanda varseblivningar och föreställningar om den ofta är felaktiga. Vi ser bara en del av verkligheten, ja egentligen ser vi bara det vi vill se. Så länge vi inte tar hänsyn till varandra så kommer vi att ha krig, terrorism, ekonomiska kriser och samhällsproblem, fattigdom och lidande i världen.                                       

En transcendental moral

Man brukar skilja mellan moral och etik:

a) Moral är att följa vissa regler och uppfattningar om rätt och fel, som styr värderingarna i samhället.

b) Etik är läran om god moral, enligt uppslagsboken. Etik är en djupare än moral. Moral är att följa regler men etisk handlande kommer inifrån och är frivilligt.

Enligt yoga-sutras är moral och etik (yama och niyama) mycket djupare. Där är det frågan om en transcendental moral som bygger på livets och naturens högre lagar, de andliga lagarna.

Meningen med dessa moraliska och etiska regler är att eliminera alla mentala och emotionella störningar i människans sinne. Så länge vi har mentala och emotionella problem, så fortsätter eländet i världen och vi kan inte leva ett moraliskt liv. I det etiska livet behövs en intuitiv insikt för att kunna uppnå den högsta verkligheten och sanningen. Den moraliska, etiska människan följer det inre livet, som driver henne framåt. Och det kan ge en djupare tillfredställelse än det världsliga livet kan ge. Men en sådan människa kan uppfattas som omoralisk om hon bryter mot de vanliga sociala traditionerna och moralreglerna och istället följer sin inre övertygelse. Den inre övertygelsen är mycket viktigare än att följa dessa regler, om man vill behålla sitt sinnes frid. Den inre övertygelsen – intuitiv insikt – kan ge en inre harmoni, vilket inte några enkla moraliska regler kan göra, som kräver likformighet och anpassning till rådande moral.

Du är världen

Samhället fördömer alla handlingar som inte passar enligt den allmänna måttstocken. Du är världen, sa Krishnamurti. Alla är beroende av varandra, vi kan inte leva ett isolerat liv. Vi kan ju se hur ekonomiskt beroende vi är av Europa och andra delen av världen. Sverige är mycket beroende av export och får ingen bra ekonomi utan export. Så vi måste ha goda relationer med omvärlden.

Vårt individuella välbefinnande är intimt förbundet med andras välbefinnande och med den miljö vi lever i. Det betyder också att varje handling vi utför, varje ord vi säger och varje tanke vi tänker, får konsekvenser, inte bara för oss själva utan även för andra. För att få slut på problemen måste vi lära känna oss själva och börja se vad vi gör och tänker, varför och hur allt påverkar allting annat. Vi lever inte isolerat, men det är just isolering som skapar problem – ensamhet är ett stort problem i västvärlden.  Allt har sitt förflutna och sin framtid. Vad vi är nu beror på vad vi har gjort tidigare.

Alla – alltså du och jag – vill vara lyckliga och slippa problem och lidande. Hur skall vi leva så att vi alla kan vara lyckliga? Hur skall vi leva för att leva ett moraliskt och etiskt liv och ta hänsyn till varandra?

     

Inre självdisciplin

Så länge vårt sinne är förvirrat kan vi inte leva ett etiskt liv. Så vi måste göra vårt sinne stabilt, harmoniskt, balanserat och medvetet om vad som sker inom oss: vad vi tänker, känner och hur vi handlar.

   

Det behövs inre disciplin, uthållighet, tolerans, förnöjsamhet, urskillningsförmåga och medvetenhet om vad som sker inom oss innan vi kan leva ett mera etiskt liv.

Rikedomar utgör inget skydd mot ilska och negativa tankar, inte heller utbildning eller vårt intellekt. Tålamod och medvetenhet är ett bättre skydd mot ilska och problem.

 

Om vi bara lever i det yttre men försummar den inre dimensionen kommer vi oundvikligen att utveckla tvivel, oro och andra bekymmer och lyckan kommer att undfly oss. Det beror på att den verkliga inre eller andliga självdisciplinen inte kan tvingas fram, utan endast uppnås genom frivilliga och medvetna ansträngningar.  Ett etiskt beteende innebär att man gör mer än bara följer lagar och föreskrifter. Och att man gör det frivilligt.

Att förverkliga sin dharma

Dygd är kunskap, men inte intellektuell kunskap, sade Sokrates. Man når den genom att upplyfta sitt sinne, genom att låta sitt medvetande växa. Det är en förmåga att uppfatta tillvarons inre samman-hang, som överensstämmer med det goda och etiska och det som är sant. För den som har en etisk känslighet är dygdens och pliktens väg lika klar som kunskapens väg. Universums struktur är etisk, den är dharma-bhuta, enligt buddhismen.

Dharma är en buddhistisk kanon, en helig lag. Dharma är en av tre ädelstenar: buddha, dharma, sangha. Bhutas är andliga termer och kan jämföras med jnana-darshana, vidya.

I hinduismens sanatana dharma, den eviga religionen, är etik mycket viktig. Dharma betyder dygd, plikt, rättvisa, rättrådighet, plikt, dygd, rätt religion och rätt uppförande. En människas plikt är att följa sin dharma, att förverkliga sin dharma, sitt inre.

Att förstå de religiösa värdena, dygderna, är också en kunskap men inte en intellektuell kunskap. Den ligger ännu djupare, det är en intuitiv kunskap. Moralen är att förverkliga det goda i livet och att följa sin dharma. Dharma är en transcendental term, transcendental upplevelse, transcendental förståelse.

Känsloreaktion skadar oss

Det är det odisciplinerade sinnet som skapar problem. Vårt medvetande och våra känslor är inte samma sak och vi behöver inte låta oss styras av känslor och tankar. Varje handling föregås regel-mässigt av en mental och känslomässig reaktion som man är mer eller mindre fri att svara på. Men det är svårt att utöva den friheten innan man har lärt sig att disciplinera sitt sinne, sitt medvetande.

Hur vi reagerar på händelser och upplevelser avgör moralen i våra handlingar. Det betyder att om vi reagerar positivt och ser till andras intressen, då blir våra handlingar positiva. Om vi reagerar negativt och struntar i andra, blir våra handlingar negativa och oetiska.

Den världsliga människan reagerar normalt vanemässigt, automatiskt, enligt attityder och impulser. Så länge reaktionerna är vanemässiga, leder de bara till oro. Sinnet som är riktat utåt har svårt att vara lugnt och harmoniskt. Här hjälper meditation och tystnad.

 

Negativa tankar och känslor som hat, ilska, högmod, begär, girighet, avundsjuka osv är känslomässiga och får oss att handla oetiskt. Vi måste hålla tillbaka negativa tankar och känslor och inse att de är destruktiva till sin natur. Om vi inte ser negativa känslors destruktiva potential så inser vi inte heller behovet av att motarbeta dem. De är källan till psykiska problem och undergräver vår hälsa. Ju mer vi ger efter för dem, desto mindre utrymme lämnar vi åt våra goda egenska-per: vänlighet och medkänsla, och desto sämre klarar vi att lösa våra problem.

Yoga innebär självdisciplin    

Inom yoga (= förening) börjar man öva med yama och niyama. Meningen med yama och niyama är att bygga upp och bilda en moralisk grund för att utvecklas etiskt och andligen. Denna förberedande yoga och självdisciplin är trefaldig och motsvarar människans tre olika aspekter.

1. Självdisciplin har att göra med vilja;

2. självstudier med förnuft; 

3. hängivenhet med känsla.

   

Med självdisciplin kan vi utveckla alla dessa tre aspekter och få en balanserad individuell utveckling, som är nödvändig för att komma vidare.

● Yama betyder: disciplin, självstudier, försakelse och återhållsamhet och att tala sanning, inte vara lögnaktig, inte stjäla, inte vara girig, inte använda våld och avstå från sexuella handlingar. (Sex är inte synd inom hinduismen såsom i kristendomen. Synd finns inte i hinduismen och i yoga, men man avstår från sex därför att det förstör sinnesfriden, inte för att det är synd.)

Yama-övningar eller -handlingar är moraliska och nekande, du skall inte göra si eller så. Yama försöker bygga grunden till ett moraliskt och etiskt liv.   

● Niyama betyder dygd, att öva dygder, vilka är: renhet, förnöjsamhet, självdisciplin, självstudier, självrannsakan och hängivenhet.

Du måste göra det som du ser är rätt för att få sinnesro. Om du handlar fel, kommer naturen att undervisa dig genom lidande.

 

Niyama-handlingar är istället förebyggande och disciplinerande övningar, handlingar. Niyama förbereder människan inför kommande svårigheter i livet.

Meditation och förnöjsamhet

Vi behöver tygla vår ilska, våra negativa tankar och känslor, men det innebär inte att vi ska förneka våra känslor. Det finns en viktig skillnad mellan att förneka och att hålla tillbaka. Att hålla tillbaka innebär en medveten och frivillig självdisciplin, som grundas på att man ser fördelarna med att göra så och inse hur det påverkar sinnet. 

Vi bör skapa en inre styrka, vara tålmodiga och stå ut, vara beslutsamma, medvetna om vad som sker inom oss och ha inre disciplin. Ordet disciplin betyder lära sig. Att öva att vara närvarande i nuet. Då börjar man se verkligheten inom sig själv och utanför. Att integrera vår kunskap med medvetandet och inte med minnet hjälper oss att leva i nuet och att leva ett etiskt liv.

Vi kan även se att ödmjukhet motverkar högmod, att förnöjsamhet motverkar girighet och ihärdighet slöhet. Därför ska vi öva sådana egenskaper. Vi behöver etisk självdisciplin, medvetenhet och god vilja för att kunna leva ett harmoniskt, etiskt liv. Vi ska öva goda handlingar och lära känna dem. Vi ska träna den inre styrkan, så att de goda handlingarna blir spontana.

 

     

Den största glädjen och tillfredsställelsen i livet är de handlingar som vi utför av omsorg om andra och av kärlek till andra.

(Föredrag hållet på Vårsamlingen,

mars 2015)