Dödens och återfödelsens kretslopp

Dödens och återfödelsens kretslopp

Sammanställt av Ingo de Jong

 

(red. av Kerstin Olsson)

 

Det är genom övergången från ett ofullkomligt till ett allt mer fullkomligt tillstånd som vi växer.

 

En av naturens lagar är att ett väsen eller en varelse inte kan leva för evigt. Om fröet inte dör, kan växten inte komma till stånd. Döden är faktiskt en del av naturen. Men vi fruktar döden, eftersom vi inte förstår den. Födelsen däremot väcker ingen fruktan, eftersom den redan skett och ligger bakom oss. Om vi antar att vårt objektiva universum bara är en tillfällig illusion på grund av sin ändlighet, då måste även både liv och död vara en obeständig illusion.

 

Teosofin säger att efter döden kommer vi att vara exakt likadana som vi var under vår livstid. Om vi har levt ett hängivet och rättrådigt liv kommer vi att få ett angenämt efter-döden-tillstånd. Om vi däremot har levt ett liv i relativ ondska, kommer vi att få en svår tid i livet efter detta. Vi kommer inte att räddas från konsekvenserna av vårt tidigare liv, men kommer heller inte att brinna för evigt i helvetet. Det finns varken himmel eller helvete. De är endast olika medvetandetillstånd.

 

DHL talar om en tvåfaldig död. Den första döden är den fysiska kroppens och den andra är psykets, eller det som med teosofiska termer kallas den kama-manasiska principen. (1)

 

Vill du fortsätta läsa artikeln klicka på länken.

 

 

 

 

 

TEOSOFISKA SAMFUNDET ADYAR