Artiklar av Hans Olsson

Artiklar av Hans Olsson

     



 


Livets sömngång


Dröm

I den amerikanska humortidningen Funny Times (febr. 03, 1999) finns en teckning där en fisk kravlar upp på land och utvecklas till amfibie, sedan dinosaurie, däggdjur, apa och slutligen människa. I alla stadierna finns tankebubblan "eat, survive, reproduce" (äta, överleva, fortplanta). Psalm 297 "Härlig är jorden" konstaterar att "släkten följa släktens gång" och i österländska reinkarnationsläror talas det om tusen och åter tusen återfödelser. Vi kan alltså konstatera att livets gång är lång och består av ständiga upprepningar. Filosofen George Gurdjieff beskriver människorna som sömngångare, automatiserade, omedvetna och robotlika. Pskologen C.G. Jung säger att "vi drömmer" och många andra auktoriteter, inte minst inom österländsk filosofi har sedan årtusenden konstaterat detta vårt drömlika beteende.


För att läsa hela artikeln klicka på länken



Litteraturförteckning till artikeln Livets sömngång





Livets gong


I artikeln Livets sömngång (efter ett föredrag på Sommarsamlingen 2018) refererade jag till den urgamla visdomens beskrivning av människans andliga "sömnsjuka". En gong, eller gong-gong, som vi ofta säger, är ett heligt instrument i österlandet med en både fysiskt och andligt uppväckande effekt. Vi skall nu ta upp några uppvakningsmetoder från historia och nutid.


För att läsa hela artikeln klicka på länken



Litteraturförteckning till artikeln Livets gong




Shankara och Visdomens kronjuvel



I Den Hemliga Läran betecknar H P Blavatsky Shankara som den störste av alla invigda i historisk tid och den främste uttolkaren av den brahmanska esoteriken: ”Må vi läsa och begrunda de höga läror, som av Shankaracharya förkunnades ifråga om själen och anden…” Teosofen och sanskritöversättaren Charles Johnston såg Upanishaderna, Buddha och Shankara som de tre stora ljusen i den indiska visdomen. Religionsforskaren och indologen Helmuth von Glasenapp framhåller att ingen av Indiens visa män vunnit så allmän ryktbarhet som Shankara. Vår svenske religionsprofessor Antoon Geels säger att Shankara utan överdrift är en av hinduismens viktigaste filosofer med  påverkan ända in i vår tid och Deutsch och Dalvi anser Shankara vara en av de största i filosofins historia överhuvudtaget.


För att läsa hela artikeln klicka på länken




Tiden, rummet och medvetandet


I Tidlös Visdom nr 1/2016 presenterades boken Biocentrism, skriven av den berömde stamcellsforskaren Robert Lanza och astronomen Bob Berman. Artikeln kan även läsas på Teosofiska Samfundets hemsida www.teosofiskasamfundet.se.  Författarnas teori fördjupas nu i deras i dagarna utkomna nya bok Beyond Biocentrism – Rethinking Time, Space, Consciousness, and the Illusion of Death (Bortom Biocentrism – Ny syn på tid, rum, medvetande och den illusoriska döden). Vi skall här titta på sambandet mellan biocentrismen, indisk filosofi och teosofin.


För att läsa hela artikeln klicka på länken





VAD ÄR TANKAR?


Neurologer har räknat ut att vi tänker uppemot tiotusen tankar per dag, men vi tänker kanske inte så ofta på vilken gåta tankarna är. Hjärnkirurger har inte hittat någon tanke i hjärnan. Filosofer har grubblat över fenomenet och Descartes använde tankarna som ett bevis på att han existerade: Cogito ergo sum, jag tänker, alltså existerar jag. I gammal österländsk visdom är ämnet centralt liksom i teosofin. Redan 1901 gav teosofen Annie Besant ut boken Thought Power. Vi skall här göra en liten överblick över tänkandet kring tankarna och börjar med neuropsykologins område för att gå vidare till transpersonell psykologi och parapsykologi och slutligen komma fram till ämnets behandling inom teosofin.


För att läsa hela artikeln klicka på länken





UPANISHADERNA


Det är inte utan skäl som västerländska sökare ofta vänt sig till indisk filosofi. Österlandet har en omfattande potential av skrifter kring existentiella frågor som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Till de främsta räknas Upanishaderna, cirka 200 skrifter författade under perioden 800 f.v.t till 500 e.v.t. Innan vi studerar dessa närmare skall vi placera in Upanishaderna i den indiska religions- och filosofihistorien.


För att läsa hela artikeln klicka på länken


















TEOSOFISKA SAMFUNDET ADYAR